Till och i Göteborg

George Bush torsdag 14 juni

Vi laddade upp med att köpa cykelverktyg och ett par väskor till på Claes Ohlsson i Nordstan.
Höjdarna laddade upp med ett par mil stängsel.

Behagligt eskorterade in i staden av Sverigeleden ramlade vi mitt in i festivalen. Det märktes att mycket var på gång. I myllret hittade vi till packhuskajen, och kvitterade ut boendebiljetter. Grön Ungdom, Gamlestadsskolan. Här fanns också kartor att hämta, både "miljökarta Göteborg" och en förteckning över kapitalistiska instutitioner. Högt i tak, i alla fall bildligen.

Inne i Nordstan kunde man se vår kära ledare på storbilds-skärm.

Bush-demon kändes bra. Hade aldrig varit på något så stort, och de märktes att det var många av olika färg som ville bryta bilden av gullande ledare och allt-står-bra-till. Här fanns Attac, röda och gröna, och även "Liberaler för fri abort", ett hem i tåget för en trogen folkpartist som Kristin.

Ett antal gröna ungdomar och ickevålds-nätverkare hade hållit läger utanför Svenska Mässan under parollen "upp till camping". De hade dock bivit bryskt ivägkörda - något sådant skulle inte få störa bilden. Att polisen bytte ut sin kontaktperson mot göteborgsnätverket och bröt överenskommelser om demonstrationsvägar och -tillstånd var inte heller lovande. Kvällen var dock rätt lugn ute vid vår skola.

Matlagning vid Gamlestadsskolan. Kristin, Linn, Magnus och Elvira

41,3 km 2:37 på sadeln

Internationalen och cykelsånger fredag 15 juni

På morgonen var det manifestation på Götaplatsen. Talare höll tal, banderollerna fladdrade och jag och Elvira hjälpte till i blåsorkestern "Röda flåset" från Lund, som spelade kampsånger.

Någon kom på att det vore idé att gå upp och visa banderollerna för kapitalisterna vid mässan, i stället för att hålla till godo med plats lite mer för sig själv man blivit tilldelad. Så skedde. Innan vi ens hade kommit fram till om vi skulle med eller ej, började tåget röra på sig bakåt. Folk flydde, såg det ut som. Snart kom polishästar i tempo, uppjagade hundar och anonyma kravallpoliser. Här och var dök det upp "black block"-konfrontationister som besvarade polisen med sten, vilket knappast fick dem lugnare. Jag vet inte vem som började, men att besöka mässan var uppenbarligen inget som skulle få ske.

Gamla tanter, fackföreningsfolk och ungdomar tog skydd bäst det gick mot hästar och sten, under stadsbiblioteket tak. Med instrumenten bara halvt ihopplockade försökte vi ta oss nedåt avenyn - bort från bråket - med tandemcykeln som rullande sköld. Emellertid hade polisen av någon anledning stängt av alla gator därifrån (för att skrämma folk?), och det tog en tid av övertalning inan två ensamma tandemresenärer kunde komma förbi en mur av 20 opersoliga sköldar på en tom gata de hittat till. Puh.

Critical Mass

För en bilfri stad

Finnar, fritt forum och slutet på cykeldemonstrationen

Critical Mass! Nu till avdelningen för radikal men fredlig kamp! Klockan 15.00 samlades Göteborgs Miljögrupp och vänner på Järntorget för en cykeldemonstration genom staden. Med gruppen baner i täten rullade vi iväg, för att visa att vi också är trafik. Färden gick upp mot mässan, och över kanalerna. Från att varit 30 i början blev vi ett långt tåg på uppåt 70 cyklister. Vad ska ut? "tut-tut-tut" Vad ska in? "pling-pling-pling"! En cykeldemo på 10 personer kan kännas torftig, men så många vi var, och i den festivalstämning som fanns var det succé. Vi fick mycket uppmärksamhet, och polisen (de förekommer rätt ofta här i historien är jag rädd) verkade tycka vi var relativt sett uthärdliga. Möjligen fick vi en gubbe i BMW att byta färg från grönt till rött i en rodell, men sådant ingår.

Nej till EU

Nej till EU-demonstrationen

Norska lokförarfacket var med på tåget

Dagens stora demonstration var "Nej till EU". Stora och små, gamla och unga, inlänningar och utlänningar var med. Våra demonstrationsvakter höll koll på inbrytningsförsök av "black block", allt för att inte ge polisen någon anledning att ingripa (eller angripa).

Dock kändes ganska hotfullt att vara inringad av containrar. Senare visade det sig, när vi fått tag i varandra, att finnarna ordnat en spontan sittblockad i vägen för containertruckarna. All heder åt dem!

Väl hemma på skolan: Vi hade hunnit med en hel del bra, men några saknades och många var upprörda. Jimmy hade blvit hotad av ett stycke insatsstyrka med en "såhär stor d----a pistol" för att råkat befinna sig på Schillerska gymnasiet.

De löftesbrott som skedde, hur oskyldiga blev hotade, gripna och kringflyttade, hur polisen behändigt nog valde att spärra in alla demonstranter på en stor gymasieskola precis när nej-till-Bush-demon skulle vara är - eller borde i alla fall vara - allmänt känt. Likaså hur folk senare dömdes trots erkänt förfalskade bevis-filmer, och att varken Jaldung eller någon annan åkte fast för tjänstefel eller misshandel är en skandal. Detta kommer jag däremot inte berätta mer om här, det finns bra böcker och filmer i ämnet.

någon mil ca 1:00 på sadeln

Jordens Vänner och Fältbiologerna lördag 16 juni

Gatuteater

Hela tiden var det "Fritt Forum" och mycket av aktiviteter. Alla ideella föreningar var där (Från Attac till Zapatister via SNF och flera borgerliga debattörer), och över hela området kryllade det av teater, debatter, folk med mycket knappar på ryggsäckarna och goda idéer om en bättre värld. Filmtältet visade dokumentärer. Detta syntes tyvärr inte i media, förutom i dagsfärska Indymedia-blad och alternativrörelsen press.

Några av de människor som enligt media primärt rest hit för att slå poliser ... åhå.

Den stora demon för ett humanare EU hade tyligen (fick jag veta nu i efterhand) blivit kringflyttad, och bara ledningens envishet hade hindrat den från att bli förbjuden helt. Nu kom vi i alla fall i väg, från Slottsskogen, runt i staden och tillbaka. Vi var en mäktig skara som fredlig tågade för en solidariskare värld. Även här hade vi demonstrationsvakter och bra ordning.

I dag gick vi i Fältbiologernas stora sektion. "All makt åt skogen!" - det var en härlig manifestation. Efteråt träffade vi bl.a. en Lennart från MJV, och åt på vego-resturang tillsammans.

några km ca 0:30 på sadeln

Vanliga människor och liggister söndag 17 juni

Utprovning av ovanlig bekväm långfärdscykel

Avresa från Göteborg

På söndag började lägret ta slut. Vi köpte popcorn till extrapris, och såg på när tälten plockades ihop.

Planeligt dök Anders Näzlund upp vid Sportson på Avenyn, för den affär vi hade kommit överens om. För fem tusenlappar köpte jag en "liggcykel" av långfärdsmodell, och kunde efter en halvtimme ta mig fram hyfsat i stadstrafiken. Den gamla cykel hade kanske fått åka hem med expressgods (det var på den tiden det i alla fall gick, om än dyrt och långsamt) om inte en bekant från Uppsala dök upp. Han - Carl Wachtmeister - hade varit med på demonstrationer och föreläsningar, och undrade hur han skulle ta sig hem. Efter bara tre dagar fick vi bekräftelse att någon hade ringt på hos mina föräldrar i Uppsala och lämnat tillbaka cykeln.

Planenligt fanns också ett paket till oss att hämta på Posten Avenyn från Cykelfrämjandet, innehållande en generatordriven mobiltelefonladdare. Nu skulle vi ut på långtur, sova långt bortom det allmänna elnätet ...

några km ca 1:00 på sadeln