Hem
PGP-nyckel
Länkar

Cykel
  Uthyrning
  QR
  Grace
  TT

Politik
åsikter och stadsplanering

Musik

Foto
Bilder och berättelser

Promenad
En tur i Uppsala

Anpassa människan till bilen?

Ofta känns det inom politiken, med nollvision och allt, som vi fortsätter anpassa människorna till bilarna, i stället för tvärtom.

Bilen har blivit normen, "oskyddade trafikanter" ett besvärligt undantag. Varför inte, hemska tanke, i stället ifrågasätta om det egentligen är moraliskt riktigt för oss trafikanter att utsätta andra för de stora risker det innebär att framföra ett tungt fordon med hög fart på allmän väg?

Folk skadar sig, rentav dör ibland, på cykel allena; i undantagsfall drabbas även andra trafikanter. Men, i de flesta fall där gående och cyklister dör är faktiskt en bil inblandad. Detta oavsett vållandefrågan; om en bil är med i en kollision ökar risken för skador markant. Den risken för gående / cyklister att dö i en kollision med motorfordon ökar dessutom väsentligt i hastigheter över 30 km/h. En slutsats av detta skulle kunna vara ett enkelt förslag:

30 km/h för motorfordon

Tänk allvarligt vad som skulle hända - på lång sikt - om vi lät folk köra bil som de vill, men max i 30 km/h - överallt, inte bara i staden.

Detta är ett komplement till andra åtgärder, exempelvis modern kollektivtrafik och helt eller delvis bilfria städer. Några mindre åtgärder som också förutsätts: Effektiva trängsel-, klimat- och luftkvalitetsavgifter, att skattebefrielsen på flygbränsle upphör och att regeln om max 30 km/h även gäller för tunga människodrivna ekipage, ex. fraktcyklar.

Reaktion

Skulle ekonomin kollapsa? Knappast. Människan och marknaden anpassar sig till det mesta, och detta är en ganska liten ändring - inte större än spridningen av mobiltelefoner, till exempel. Visst, vi kommer få ett mer mångsidigt (och effektivare, hälsosammare ...) trafiksystem, inte är lika fokuserat på privata motorfordon, men det behöver knappast vara någon nackdel med tanke på hur ineffektiv bilismen är ur samhällsperspektiv (att den blivit dominerande beror mycket på att den är ett tacksamt objekt för självfrämjande anpassning1).

Om vi förutsätter att regeln infördes i ett autocentrisk samhälle skulle långväga biltransporter bli mindre attraktiva. Ju kortare resor, desto mindre effekt. Fraktkunder skulle kanske leta efter gamla överasfalterade industrispår, eller kanske kontakta något kombi-trafik-åkeri. Det är inte ens säkert att fraktkostnaden skulle bli högre efteråt, även om detta knappast vore ett problem2. Vi skulle snart ha ett transportsystem med "bilen på tvären, tåget på längden" inte bara i vackra ord. För personresor skulle det vara ännu enkare - redan i dag går det att åka utan privatbil vart man vill. Med större resandeunderlag skulle det vara lönsamt med tätare kollektivtrafik, direkta dag- och nattåg till hela Europa - bättre i alla aspekter helt enkelt.

Vi skulle få se ett stort uppsving i spårbunden trafik, multimodala (med flera transportslag) resor och cyklande, samtidigt som mycket av ohälsa och otrygghet försvann med bilsamhället. Dock når ändå inte även en tätatare kollektivtrafik ut överallt. Skulle då folk vara tvungna att gå en och en halv mil till bussen? Nej, men resan med bil (eller vad man nu vill kalla det mer människovänliga fordonet) skulle kanske ta 32 i stället för 22 minuter, knappast farligt. Traktorer får för övrigt inte framföras i mer än 30 km/h redan idag.

Förvisso skulle antalet arbetstillfällen inom bilsektorn (som står för 10% av arbetstilfällena i dag), och i viss mån vården minska, men kostnaderna skulle sjunka i motsvarande mån, i och med att detta är en effektivisering. Om vi väljer att ta ut det minskade arbetsbehovet i form av minskad arbetstid, ökad bemanning inom vården eller mer kultur är upp till var och en.

Jag har själv bott på landet, två mil utanför Örebro, cyklande in dit några gånger i veckan. Jag hade kunnat åka in till Kumla för att ta tåget, men snål som jag var cyklade jag hellre in till Örebro även om mina ärenden inte gick dit. Jag hade kunnat ta bussen också; redan i dag gick det 8-9 avgångar om dagen. Någon gång hade jag en kompis att hämta, eller en cykel som skulle lämnas. Gick utmärkt med kärra, men jag hade kunnat köra moppe (elektrisk om jag vill) eller snäll-bil, vad vi nu vill kalla den nya typen av bil. Bilen behövs, men inte ofta, verkar det som.

Konsekvenser

Antal dödade och skadade i trafikarbetet skulle gå ner till i alla fall 1/4, kanske 1/10 av nuvarande nivå. Detta både p.g.a. radikalt mindre krockvåld och p.g.a. minskad motortrafik generellt. De indirekt hälsofördelarna blir som för alla andra bilreducerande program: mindre sjukdomar p.g.a. stillasittande, mindre cancer, allergier och andra luftrelaterade sjukdomar osv Samma sociala och miljömässiga fördelar som för andra bilreducerande program uppnås också, naturligtvis.

En indirekt konsekvens vore att bilar, eller vad man nu vill kalla det, skull kunna byggas betydligt billigare än idag. De skulle inte behöva motstå lika stort krockvåld, och motorstyrkan skulle kunna reduceras väsentligt. Allt detta skulle resultera i rejält minskade kostnader för både inköp och drift, samtidigt som det gick åt mindre av resurser till både tillverkning och bränsle. På detta sätt skulle faktiskt bilen bli mer tillgänglig idag, utan att för den skull ödelägga samhället och omgivningen.

Detta är naturligtvis raka motsatsen till den besynnerliga och groteska jeep-trenden, där enorma motorer behövs för att accellera allt mer bepansrade fordon till livsfarliga hastigheter.

Avrustning i trafiken!


1 Fler bilar ger behova av mer bilanpassad infrastruktur, ger större incitiment att bli bilist, ger fler bilar, ger mer resurser till bilnäringen för lobbying och fientliga uppköp osv. Jämför med ett ju fler som använder Windows, desto attraktivare blir det att skriva program för Windows och därmed större skäl att använda Windows, trots att det egentligen är ett ganska dåligt operativsystem. Detta är ett av kapitalismens största hot mot den fria marknaden.

2 Att transporter är löjligt billiga i dag visas bland annat av att det går att sälja tysk mjölk i svenska Lidl-butiker, att brödet kommer i lastbil från Skåne i stället för att bakas lokalt, att din färdigmat troligen åkt längre sträcka än vad du själv hinner på en hel semester. Om transporterna skulle betala sina miljökostnader skulle den lokala marknaden stärkas, med tillhörande fördelar för konsument- och arbetstrygghet, påverkan, säkerhet och mångfald.